dagen efter dagen

Det är ju dagen efter dagen idag. Julafton var igår och det var en rolig, mysig och mycket trevlig dag och kväll. Det bjöds på mycket god mat och även fina klappar. En utav de skumma klapparna som jag fick var en basker. Fick den utav pappa för han tyckte den var cool,  jag är ju inte riktigt säker på att jag tycker detsamma. Alltså baskern i sig är ju snygg, men hallå vilka använder basker idag?

Fick även lite annat smått  och jag är nöjd. Trodde jag skulle få en videokamera, men det fick jag tydligen inte, inget bra knä heller för den delen (den önskan som stod högst upp på önskelistan). Det var för exakt på dagen tre veckor sedan skiten hände. Jag trodde och hoppades på att det skulle gå över på några dagar, men så blev det ju inte. Går fortfarande som något som har ett ben längre än det andra. Varje gång jag sätter ner foten gör det ont, varje gång jag tittar på någon sport så gör det ont. Fast den smärtan som kommer från när jag tittar på andra som idrottar sitter ju inte i knät. Den slår till mentalt.

Det är många som säger att det inte är någonting med dessa veckor som jag varit skadad och de veckor som kommer. "Men hallå, det är ju ingenting! Du är snart på fötter igen ju!" Lätta ord som bara tär på mig. Just nu förstår ingen utav er runt omkring mig hur jag känner. Skulle ni ha samma passion för idrott som jag har, samma glöd för att röra på er som jag har och sist men inte minst, ha samma tävlingsinriktning som jag har. Då skulle ni förstå, men det känns inte som om någon har det.

Det är enkelt att säga att det snart blir bra och att jag helt enkelt bara kan vänta. Men jag är trött på att vänta, jag vill idrotta och det nu. Vill tillbaka till simningen jag ska även när jag blir bra börja med gymnastik. Vill pröva något nytt och eftersom jag har sysslat med kampsport så har jag varit vig en gång i livet och det är ingen omöjlighet att bli det igen. Visst i gymnastik är det mycket skador och det är jag medveten om. Fast där har jag däremot personer runt om som vet hur man ska ta hand om skadorna så att det inte blir lika allvarliga.

Tyvärr får detta vänta ett par veckor. skadan ska läkas och musklerna runt om knät måste stärkas. Massor utav balansträning helt enkelt. Då kommer balansbrädan väl till pass.

Tack vare att jag haltar så har jag även börjat få problem med ryggen, fötterna och det andra benet. Så även detta måste fixax till. Mycket stretching och lätt styrka för att fixa till min idag sneda kropp.

Angående USA så har det inte hänt något nytt. Inget förutom att mitt personliga brev har skickats till USA för att de ska kolla och godkänna det. Återkommer mera angående det när det har hänt något nytt!